Först vill jag bara passa på att påminna ALLA som blivit bjudna till bröllopet att de måste tala om ifall de kommer eller inte. Som vi sagt tidigare har vi bara bjudit de allra närmaste. Det betyder att vi egentligen räknar med att 98% kommer. Så istället för att räkna med de 98% och köpa mat och dryck till dem för att sedan kanske stå  med för mycket om någon inte kan komma, har vi sagt att ALLA behöver anmäla sig. Vi räknar alltså inte med någon innan de anmält sig. (T.ex. så har tärna, solist och toastmasters fått anmäla sig fast det egentligen är en självklarhet att de kommer.) Det är i och för sig två veckor kvar av ”anmälningstiden”. Men om två veckor hoppas vi verkligen att vi fått besked från alla, oavsett om det är föräldrar, syskon, vänner eller kompisar.

Vi hoppas att ni alla, som inte anmält er, vill göra oss den lilla tjänsten och skicka iväg ett snabbt sms, mail eller komentar på facebook om ni kommer eller inte. Vi tar inte er förgivet och bockar av er innan ni sagt något, så vi ber er om att ni inte tar oss förgivet. Vi har mycket att tänka på och planera, så en riktig anmälan från er underlättar för oss!

Nu känns det verkligen att bröllopet närmar sig! I går var prästen här och gick genom vigseln och idag har jag mailat vaktmästaren om detaljer och försökt att jaga kantorn om musiken. Under min cykeltur ringde även de som jag beställt klänningen från och sa att den kommit, så jag ska på första provningen på måndag. :-)  Lite nervöst, men väldigt kul. Så återigen har jag kommit fram till att jag vill flytta Värmland och Östergötland närmare varandra! Det skulle vara så skönt att ha mina nära och kära lite närmare nu när allt det sista ska fixas, av störst anledning att jag vill ha deras råd och sällskap när det är saker som ska fixas.
Förutom bröllopsfixande händer inte så mycket just nu. Jag är lite stressad över att jag inte kan göra allt jag vill p.g.a. ”ryggskadan” t.ex. är det för smärtsamt att sitta vid symaskinen. Men jag hoppas att det går över snart, annars tänker jag sy oavsett hur ont det gör. Det är ju mindre än sju veckor kvar…

Leia har börjat hjälpa till här hemma (på lek). T.ex. tycker hon att det är jättekul att hämta saker till oss och ibland viker hon upp mattkanten för att jag ska be henne rätta till den.  :-)

/Kikki